Aalto-universitetet informerar: Finländare delade inte valrelaterat botgenererat innehåll särskilt ivrigt

5.7.2019 16.06 | Publicerad på svenska 19.8.2019 kl. 16.25
Pressmeddelande

Bottarnas försök att påverka vårens val hölls på en låg nivå, avslöjar ELEBOT-projektets slutrapport.Bottarna diskuterade vissa teman mer än vanliga användare.

Twitterbottarnas mängd och inverkan på vårens val i Finland förblev liten. Det här framkommer i ELEBOT-projektets slutrapport. Projektets syfte är att undersöka valbottar. Trots bottarnas ringa antal och inflytande kan man konstatera att deras verksamhet fördelas ojämnt i nätverket.

Bottarna producerar antingen sann eller förfalskad information automatiskt. De är ett informationsverktyg som kan användas för att få inflytande över till exempel valresultat. Forskare vid Aalto-universitetet hittade innan riksdags- och EU-valet automatiserat innehåll bland det material som fanns publicerat på Twitter. Tweetarna som bottarna delade med sig av hade ändå dålig spridning eftersom de inte fångade uppmärksamheten hos de vanliga användarna. 

Under tiden omkring riksdagsvalet var endast en halv procent av de tweetsen som delades av vanliga användare från bottar, och 0,7 procent från vad som kan kallas från suspenderade konton, det vill säga konton som Twitter har fryst eller tagit bort på grund av spam eller andra säkerhetsrisker. Under EU-valet var motsvarande andelar under en halv procent.

Skillnaderna är stora gentemot till exempel mellanårsvalet i USA under förra november. Där fick rentav 35 % av de botgenererade tweetsen åtminstone en retweet. I ELEBOT-projektet användes liknande parametrar som i motsvarande undersökningar från USA om valbottar.

Bottarnas verksamhet på nätet är ojämnt fördelad

Baserat på rapportens resultat tweetade bottarna i huvudsak om liknade ämnen som vanliga användare.  Det fanns dock skillnader i hurdana tweetar som användarna som hade klassats som bottar respektive vanliga användare spred vidare och med vem de diskuterade. Det här tyder på att bottarnas verksamhet på nätet var ojämnt fördelad.

Baserat på de populäraste ämnena som retweetades kunde forskarna identifiera grupper, vars medlemmar var mer sammankopplade med den egna gemenskapen än med användare utanför den.

Forskarna identifierade de tre största grupperna, som i rapporten visualiserades med grönt, violett och blått. Av dem var den blå gemenskapen den minsta med ungefär sju procent av användarna. Vissa ämnesidentifierares – siksiPS, jotainrajaa, maahanmutto, perussuomalaiset och Oulu – relativa andelar var större jämfört med andra grupper. Av bottarna och frysta konton hörde ungefär åtta procent till den blåa gruppen.

Under EU-valet var indelningen av bottar i grupper liknande som i riksdagsvalet. I den blåa gruppen var mindre än två procent av användarna bottar, men deras interna växelverkan var förhållandevis hög: 14 procent av all växelverkan mellan alla bottar och frysta användare försiggick i den här gemenskapen. Med hjälp av den visuella granskningen kan man se att den här växelverkan var tätare i närhet av den blåa gemenskapen än någon annanstans.

Försök att påverka valen händer även på andra ställen

I materialet som samlades in gällande riksdagsvalet var 188 668 enskilda användare med, som sammanlagt publicerade över 1,3 miljoner tweets. I samband med EU-valet hittades det ungefär 490 000 tweets av ungefär 46 000 olika användare. EU-valets globala dimension ökade antalet relevanta EU-valtweets till 660 000, från allt som allt ungefär 118 000 konton.

Under riksdagsvalet var fem och en halv procent av de användare som hade twittrat om valet eller om valrelaterade teman bottar, baserat på utförda analyser. De producerade endast 2,5 procent av alla tweets. Av de som twittrade om EU-valet var 2,8 procent bottar, de producerade 1,8 procent av tweetar relaterade till valdiskussionen.

Enligt forskarna är det viktigt att komma ihåg att även om mallen som användes i undersökningen har använts mycket också internationellt så kan den vara oförmögen att identifiera samtliga bottar. Bottar utvecklas snabbt och att utveckla en bättre analysmodell kräver ett djupare arbete. Dessutom kan en vanlig användare, ej klassad som en bot, försöka påverka den offentliga diskussionen på samma sätt som ett automatiserat konto.

Även om valinflytandet förblev lågt på Twitter så kan det ha skett i andra sociala medier. Twitter är en i princip en öppen plattform, vars data är lättinsamlad tack vare ett öppet mjukvarugränssnitt. Bredden av valinflytandet skulle bäst klarna genom att ta andra populära plattformar i beaktande, men det är ofta mer invecklat att undersöka dem.

Forskare samlade in data relaterat till riksdagsvalet genom Twitters API mellan 20 januari och 15 april. Tweetars relaterade till EU-valet samlades in mellan 14 april och 31 maj. 

Aalto-universitetets rapport är gjord som en del av ELEBOT-projektet, finansierat av justitieministeriet och utbildnings- och kulturministeriet. I projektets ledningsgrupp ingick det förutom finansiärerna även representanter för sekretariatet för Säkerhetskommittén och från Statsrådets kansli.

Länk till forskningsrapporten: https://aaltodoc.aalto.fi/handle/123456789/39200

Mer information om ämnet
Mikko Kivelä
Biträdande professor, institutionen för datateknik
Puh. 050 3824 555
[email protected]

Raimo Kantola
Professor, institutionen för kommunikations- och nätverksteknik
Puh. 040 7501 636
[email protected]

Mer information om rapportens innehåll och analytik
Ali Salloum
Forskningsassistent, institutionen för datateknik
[email protected]

Tuomas Takko
Forskningsassistent, institutionen för datateknik
tu[email protected]