Utveckling av valsystemet för riksdagsval

För riksdagsval har Finland indelats i valkretsar. Enligt 25 § i grundlagen kan antalet valkretsar på fastlandet vara minst 12 och högst 18. Dessutom väljs det en riksdagsledamot i landskapet Ålands valkrets.

På fastlandet finns för närvarande 12 valkretsar. Den senaste förändringen beträffande valkretsarna gjordes på våren 2013 genom en ändring av vallagen (271/2013) så att dåvarande Kymmene och Södra Savolax valkretsar slogs samman till att bilda Sydöstra Finlands valkrets och Norra Savolax och Norra Karelens valkretsar slogs samman till att bilda Savolax-Karelens valkrets.

Ett problem som under årens lopp uppstått med indelningen är att valkretsarna fortfarande inte är helt jämnstora:

  • de stora valkretsarna är Nylands valkrets (36 riksdagsledamöter) och Helsingfors valkrets (22 ledamöter),
  • de mellanstora valkretsarna är Egentliga Finlands valkrets (17 ledamöter), Tavastlands valkrets, (14 ledamöter), Birkalands valkrets (19 ledamöter), Sydöstra Finlands valkrets 17 (ledamöter), Savolax-Karelens valkrets (15 ledamöter), Vasa valkrets (16 ledamöter) och Uleåborgs valkrets (18 ledamöter) och
  • de små valkretsarna är Satakunta valkrets (8 ledamöter), Mellersta Finlands valkrets (10 ledamöter) och Lapplands valkrets (7 ledamöter).

I de små valkretsarna är den s.k. dolda röstspärren hög. Med dold röstspärr avses den procentuella andelen av rösterna i en viss valkrets som ett parti måste få för att få minst en kandidat invald i riksdagen. Det har beräknats att den dolda röstspärren i till exempel Nylands valkrets är 2,8 %, medan den i Satakunta valkrets är 11,1 %, i Mellersta Finlands valkrets 9,0 % och i Lapplands valkrets 12,5 %. En hög dold röstspärr innebär i praktiken att valkretsens små och mellanstora partier endast har små möjligheter att få sina kandidater invalda. Det betyder förenklat sagt att en väljares röst i en liten valkrets väger mer än en väljarens röst i en stor valkrets.

Tidigare projekt

Tidigare beredning i ärendet

Riksdagen har i samband med behandlingen av två lagförslag (RP med förslag till vallag 48/1998 och RP med förslag till ny Regeringsform för Finland 1/1998) förutsatt att regeringen utreder proportionalitetsproblemen vid riksdagsval och efter behov bereder sådana ändringar i vallagstiftningen som dels stärker proportionaliteten och dels förhindrar en splittring av det politiska fältet. Genomförande av proportionalitetsprincipen i vallagstiftningen ingick också i programmet för Lipponens II regering.

Valkommission 2000

Problemen med att genomföra proportionaliteten vid riksdagsval har utretts av Valkommission 2000 (ordförande regeringsråd Lauri Tarasti) som överlämnade sitt betänkande till justitieministeriet i juni 2001. Kommissionen behandlade fem olika modeller för att förbättra proportionaliteten (dvs. systemet med utjämningsmandat, systemet med valområden, systemet med rösttröskel, St. Lagües beräkningsmetod och en ändring av valkretsarnas gränser) men lade inte fram några egentliga förslag. Kommissionen ansåg dock att frågan bör utredas vidare. I februari 2002 fick justitieministeriet partiernas utlåtanden om modellerna. Partierna hade dock inte kunnat nå en gemensam åsikt i frågan.

Betänkandet av Valkommission 2000, 5.6.2001 (på finska) 

Vidare arbete under 2002

Ärendet utreddes vidare inom justitieministeriet under våren och sommaren 2002. Det framgick att varken partierna eller landskapsförbunden kunde enas om vilka medel som skulle kunna användas för att förbättra proportionaliteten vid riksdagsval och slutligen konstaterade regeringen i sin aftonskola den 16 oktober 2002 att ärendet var slutbehandlat för den valperioden.

Demokrati 2007

I regeringsprogrammet för statsminister Matti Vanhanens regering (24.6.2003) ingår politikprogrammet för medborgarinflytande. I programmet "granskas hur väl den representativa demokratin fungerar i synnerhet i riksdags- och kommunalval. När det gäller riksdagsval hänför sig problemen bl.a. till förhållandet mellan väljare och valda samt till den för den enskilda väljaren diffusa valkonstellationen".

Demokrati 2007-kommittén, som avgivit sitt betänkande i juni 2005 (Kommittébetänkande 1:2005), behandlade bland annat problemen kring valsystemet vid riksdagsval och konstaterade att problemen hade närmast att göra med förverkligandet av den politiska proportionaliteten och förhållandet mellan väljare och valda. Kommittén lade dock inte fram några konkreta förslag i saken utan föreslog att justitieministeriet tillsätter en arbetsgrupp med uppgift att utreda saken vidare.

Justitieministeriet beslutade våren 2006 att ärendet inte skulle beredas vidare under dåvarande valperiod, men utarbetade en bedömningspromemoria om ärendet inför de följande regeringsförhandlingarna.

Valområdeskommissionen

I regeringsprogrammet för statsminister Vanhanens andra regering (15.4.2007) inskrevs bl.a. det följande:

"Regeringen reviderar valsystemet för riksdagsvalet så att det proportionella valsättet kan genomföras så bra som möjligt och på lika grunder i olika delar av landet och så att också riksdagens regionala representativitet kan garanteras så bra som möjligt.

Valsystemet revideras utgående från den nuvarande valkretsindelningen. Reformen utgår från ett system med valområden som omfattar hela Finland och som innefattar ett förbud mot valförbund i riksdagsval. En parlamentarisk arbetsgrupp tillsätts för att bereda arbetet. Arbetsgruppen har som mål att lägga fram ett förslag under valperioden så att reformen har genomförts senast vid riksdagsvalet 2015."

Justitieministeriet tillsatte den 1 juni 2007 en kommitté för att revidera valsystemet för riksdagsvalet enligt riktlinjerna i regeringsprogrammet. Valområdeskommissionen överlämnade sitt betänkande till justitieministeriet den 24 april 2008. Kommissionen föreslog en reform av valsystemet för riksdagsval så att hela landet ska bilda ett enda valområde. Dessutom föreslogs att det införs en riksomfattande röstspärr på 3,5 % och en valkretsvis röstspärr på 12 % samt att valförbund slopas. Till kommissionens betänkande ingick sig tre avvikande åsikter (SDP, SFP och Sannfinländarna).

Pressmeddelande och valområdeskommissionens betänkande 24.4.2008

Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av 25 § i Finlands grundlag samt vallagen och 9 § i partilagen (RP 7/2010 rd) lämnades till riksdagen den 5 mars 2010.

Pressmeddelande: Riksdagsvalsystemet ska förnyas

Riksdagen godkände den 15 mars 2011 med rösterna 134-50 regeringens proposition i oförändrad form att vila över valet. Följande riksdag förkastade dock propositionen hösten 2011. I stället bereddes och genomfördes den ovannämnda omorganiseringen av Östra Finlands valkretsar 2013.

Ändring av valkretsarnas minimi- och maximiantal

Regeringen lämnade år 2014 en proposition (RP 55/2014 rd) till riksdagen med förslag till ändring av 25 § i grundlagen så att minsta antalet valkretsar ändras från nuvarande 12 till 9 och högsta antalet från nuvarande 18 till 12. Riksdagen godkände propositionen för att vila över valet, men följande riksdag förkastade propositionen hösten 2015.

Andra dokument som hänför sig till detta

Tarasti föreslår betydliga ändringar i valsystemet. Riksdagens pressmeddelande 12.10.2006 (på finska)