Valreklam

Kommunerna har ingen lagstadgad skyldighet i fråga om valreklam, men städerna har traditionellt ordnat partierna och valmansföreningarna möjlighet att sätta upp sina kandidataffischer på ställningar avsedda för detta ändamål. Hur valreklamplatserna underhålls och huruvida de är avgiftsbelagda varierar från kommun till kommun.

När kandidaterna tillåts att sätta upp utomhusreklam på offentliga ställen är det viktigt att kandidaterna bemöts likvärdigt, bl.a. när det gäller antalet platser för valreklam, fördelningen av platserna eller fastställandet av kostnaderna.

Städerna kan reglera den reklamverksamhet som sker inom deras område, dock så att likabehandling tryggas. Att driva kampanj inom områden som ägs eller förvaltas av privata kräver alltid tillstånd.

Enligt vallagen får på ett allmänt förhandsröstningsställe eller i vallokal på valdagen eller i dess omedelbara närhet inte under röstningstiden hållas tal, uppsättas anslag eller utdelas tryckta eller skrivna upprop, och väljarnas valfrihet får inte heller på något annat sätt utsättas för påverkan eller försök därtill. I praktiken betyder detta bland annat att valreklam ska inte placeras i närheten av förhandsröstningsställen eller vallokaler så att de kan anses påverka väljarnas beslut. Detta innebär att valreklam inte får vara synliga från vallokalen eller dess ingång.

Synlighet vid val

För synlighet vid val kan kandidaten använda sin fantasi och de resurser som står honom eller henne till buds. Valreklam kan publiceras i dagstidningar, gratistidningar och tidskrifter, i radio, television samt datanät och andra medier eller i form av utomhusreklam, valtidningar, broschyrer och andra tryckalster. För att göra sig synlig kan kandidaterna dessutom ordna valmöten.

När det gäller valreklam ska det ses till att det av annonser tydligt framgår vem som har betalat den.

Dataombudsmannen har utarbetat en minneslista för dataskyddet i riksdagsvalets valkampanjer.

I fråga om valreklamens innehåll och förfarandena i anslutning till valreklam ska vallagen och i tillämpliga delar den allmänna lagstiftningen, såsom lagen om yttrandefrihet i masskommunikation, lagen om sammankomster, lagen om penninginsamlingar och ordningslagen iakttas.