Statliga rådgivande folkomröstningar

Enligt 53 § i grundlagen ska en rådgivande folkomröstning grunda sig på en lag, som innehåller bestämmelser om tidpunkten för omröstningen och om de alternativ som föreläggs väljarna. Bestämmelser om förfarandet vid rådgivande folkomröstningar finns i lag 571/1987. En rådgivande folkomröstning kan anordnas skilt eller i samband med statliga val.

I Finland har statliga rågivande folkomröstningar anordnats två gånger, dvs:

folkomröstningen om upphävandet av förbudslagen den 29–30 december 1931 och
folkomröstningen angående frågan om Finland ska bli medlem av Europeiska unionen den 16 oktober 1994.

Folkomröstningen om upphävande av förbudslagen grundade sig på lagen om föranstaltande av konsultativ folkomröstning för klargörande av grunderna för rusdryckslagstiftningen (340/1931). Valdeltagandet var 44,4 %. Det fanns tre alternativ:

• Bevarande av förbudslagen. Av de som röstade valde 28,0 % detta alternativ.
• Ändring av förbudslagen så att den tillåter övervakad och skattepliktig framställning och handel med svaga alkoholdrycker. Av de som röstade valde 1,4 % detta alternativ.
• Upphävande av förbudslagen och stadgande av en ny lag som tillåter övervakad och skattepliktig framställning och handel med även andra än svaga alkoholdrycker. Detta alternativ valdes av 70,6 % av de som röstade.

Folkomröstningen om EU-medlemskapet grundade sig på lagen om en rådgivande folkomröstning angående frågan om Finland ska bli medlem av Europeiska unionen (578/1994). Det fanns två alternativ. Väljarna skulle besvara frågan "Bör Finland bli medlem av Europeiska unionen i enlighet med det avtal som förhandlingarna har lett till?" antingen med "Ja" eller med "Nej". Av de som röstade valde 57,0 % alternativet "Ja" och 43,0 % alternativet "Nej". Valdeltagandet bland finska medborgare bosatta i Finland var 74,0 % och bland utlandsfinländare 10,7 %.

Utveckling av folkomröstningsinstitutionen

Arbetsgruppen som justitieministeriet tillsatte för att göra en utredning om hur grundlagen har verkställts överlämnade sitt betänkande den 19 november 2002. Arbetsgruppen hade utöver att den utarbetade ett betänkande (på finska) om saken låtit göra fyra separata utredningar (på finska). En av dessa utredningar var professor Markku Suksis komparativa överblick över folkomröstningar som en form av medborgarinflytande på statlig nivå. I överblicken behandlas folkomröstningssituationen i olika länder i Europa.

I utredningen om behoven av att utveckla statliga folkomröstningar (på finska) som blev färdig vid justitieministeriet den 31 december 2004 har man bedömt möjligheterna att utöka medborgarnas direkta påverkningsmöjligheter.