Grundande av ett parti

I partiregistret införs på skriftlig ansökan en registrerad förening vars egentliga syfte är att påverka politiska angelägenheter. Justitieministeriet för ett partiregister. Information om hur en förening grundas och registreras i föreningsregistret finns på Patent- och registerstyrelsens webbplats.

Stadgarna för en förening som införs i partiregistret skall säkerställa att demokratiska principer iakttas vid föreningens beslutsfattande och i dess verksamhet. Föreningen ska dessutom ha ett allmänt program som uppgjorts för att förverkliga det ändamål som anges i föreningens stadgar och av vilket principerna och målen för föreningens politiska verksamhet framgår. Dessutom skall föreningen ha minst 5 000 stödförklaringar (anhängarkort) som undertecknats av vid riksdagsval, kommunalval och europaparlamentsval valberättigade anhängare vilka uppger sig understöda införandet av föreningen i partiregistret.

Vad behövs för att bilda ett parti?

En förening kan lämna in ansökan om att registreras som parti till justitieministeriet på två olika sätt.

1. En traditionell ansökan i pappersform

En fritt formulerad ansökan om att registreras som parti ska innehålla

utdrag ur föreningsregistret,
de gällande stadgar som är införda i föreningsregistret och
det allmänna programmet.

När justitieministeriet har godkänt de ovan nämnda dokumenten i ansökan kan föreningen börja samla in anhängarkort i pappersform. Föreningen ska senast ett år efter dagen för godkännandet lämna in till justitieministeriet

minst 5 000 stödförklaringar enligt det formulär som justitieministeriet har fastställt och i vilka anhängare som är röstberättigade vid riksdagsval, kommunalval eller Europaparlamentsval meddelar att de understöder att föreningen införs i partiregistret.

Anhängarkorten, som uppgjorts enligt det formulär för förteckningskort som justitieministeriet fastställt genom sitt beslut (479/2012), ska innehålla

anhängarens fullständiga namn, födelsetid och hemkommun,
anhängarens försäkran att han eller hon är röstberättigad vid riksdagsval, kommunalval eller Europaparlamentsval,
datering samt
anhängarens egenhändiga underskrift.

Justitieministeriet har fastställt följande formulär för anhängarkort. Stödförklaringarna kan samlas in med endera formuläret eller med båda formulären.

Justitieministeriet skickar anhängarkorten vidare till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata som efter att ha granskat korten meddelar ministeriet om antalet kort är tillräckligt. Därefter fattar ministeriet det slutgiltiga beslutet att föreningen ska införas i registret och för in föreningen som ett parti i registret.

2. Elektronisk ansökan i tjänsten puoluerekisteri.fi

Det går att lämna in ansökan om att införas i partiregistret och samla stödförklaringar elektroniskt i tjänsten partiregistret.fi med stark autentisering. Föreningens ombud loggar in i tjänsten och laddar upp följande dokument:

utdrag ur föreningsregistret,
de gällande stadgar som är införda i föreningsregistret och
det allmänna programmet.

När justitieministeriet har godkänt de ovan nämnda dokumenten i ansökan kan föreningen börja samla in elektroniska stödförklaringar i tjänsten. Föreningen ska inom ett år från dagen för godkännandet ha samlat in

minst 5 000 stödförklaringar enligt det formulär som justitieministeriet har fastställt och i vilka anhängare som är röstberättigade vid riksdagsval, kommunalval eller Europaparlamentsval använder stark elektronisk autentisering för att meddela att de understöder att föreningen införs i partiregistret

I varje stödförklaring ska följande uppgifter framgå:

anhängarens fullständiga namn, födelsetid och hemkommun,
anhängarens försäkran att han eller hon är röstberättigad vid riksdagsval, kommunalval eller Europaparlamentsval,

Justitieministeriet lämnar stödförklaringarna till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata som granskar stödförklaringarna och meddelar ministeriet om antalet stödförklaringar är tillräckligt. Därefter fattar ministeriet det slutgiltiga beslutet att föreningen ska införas i registret och för in föreningen som ett parti i registret.

Länk till partiregistret.fi

Föreningen kan om den så önskar samla in en del av de 5 000 stödförklaringarna också i pappersform.

Konsekvenser av registrering av ett parti

Att en förening tas in i partiregistret har följande konsekvenser:

1) Ett parti i partiregistret får ställa upp kandidater i riksdagsval (25 § 3 mom. i grundlagen och 108 § i vallagen), i välfärdsområdesval (143 c § i vallagen), kommunalval (146 § i vallagen) och i Europaparlamentsval (165 § i vallagen) utan att för varje enskild kandidat i varje val behöva samla ihop det antal anhängarkort som anges i vallagen, vilket är fallet för valmansföreningar. I presidentval kan en kandidat dock ställas upp utan insamling av anhängarkort endast av ett parti som i föregående riksdagsval har fått minst en ledamot invald i riksdagen.

2) Ett registrerat parti har möjlighet att få in sina representanter som ledamöter och ersättare i valkretsnämnden, välfärdsområdesvalnämnden, kommunala centralvalnämnden, valnämnden och valbestyrelsen. Denna möjlighet gäller dock inte nya partier, utan de partier som deltog redan i föregående val.

3) Enligt 9 § i partilagen betalas understöd till partier som är företrädda i riksdagen och dessutom till partier utanför riksdagen som har antecknats i partiregistret och som i senaste riksdagsval fått minst två procent av rösterna i hela landet. De övriga bestämmelserna i partilagen om ett partis medelsanvändning gäller dock alla partier som antecknats i partiregistret. Dessa är bestämmelserna om bidrag till partier (8 och 8 a §), begränsningar i fråga om bidrag (8 b §), aktuell redovisning (8 c §), bokföring (9 a §), uppgifter som ska redovisas om kostnaderna för och finansieringen av valkampanjen (9 b §), revision (9 c §), inlämnande av bokslutshandlingar (9 d §) samt tillsyn över partifinansieringen (9 e och 9 f §).

4) Enligt 10 § i partilagen ska statliga myndigheter, myndigheter i välfärdsområden, välfärdssammanslutningar, kommuner och samkommuner samt sammanslutningar och inrättningar som staten, ett välfärdsområde, en välfärdssammanslutning, en kommun eller en samkommun har bestämmande inflytande i behandla alla i partiregistret antecknade partier lika och enligt enahanda grunder. Rundradion (YLE) kan dock i sina valprogram även beakta programmässiga synpunkter.

5) Ett registrerat parti betraktas som ett sådant allmännyttigt samfund som avses i 22 § 2 mom. i inkomstskattelagen (1535/1992). Ett allmännyttigt samfund kan enligt 3 § i lagen om skattelättnader för vissa allmännyttiga samfund (680/1976) också anses bedriva samhälleligt betydelsefull verksamhet, om dess egentliga syfte är att påverka statens angelägenheter som registrerat parti.

6) Enligt 5 § i lagen om penninginsamlingar (863/2019) kan tillstånd till penninginsamling beviljas ett i partiregistret antecknat parti med allmännyttigt syfte, och en småskalig insamling får anordnas av ett parti som antecknats i partiregistret.

Införande av ett parti i partiregistret

I partiregistret införs endast föreningens centralorganisation. Andra föreningens medlems-, lokal-, parallell- eller stödföreningar är vanligen också registrerade föreningar. Dessa registreras dock inte i partiregistret.

Partiet ska anmäla ändringar i stadgarna och i det allmänna programmet både till föreningsregistret och till justitieministeriet. Stadgeändringarna är gällande först när de har antecknats i partiregistret.

Enbart ett registrerat parti har rätt att till sitt namn foga beteckningen "r.p." (registrerat parti) som skiljer det från en registrerad förening ("rf") (registrerad förening).

Ett parti som inte har fått någon av sina kandidater invald och som inte heller fått minst två procent av rösterna i hela landet i senaste eller närmast föregående riksdagsval eller som har upphört att vara en registrerad förening avförs ur partiregistret. Ett parti kan avföras ur registret också på egen ansökan.

Sedan den 1 februari 1969 har sammanlagt 52 partier varit antecknade i partiregistret.

Partier som införts i och strukits ur partiregistret