Riksdagsval

Enligt Finlands grundlag tillkommer statsmakten i Finland folket, som företräds av en till riksdag samlad representation. Finland har enkammarriksdag som består av 200 riksdagsledamöter.

Riksdagsledamöterna väljs genom riksdagsval som förrättas vart fjärde år. Valdagen är den tredje söndagen i april under valåret, om inte påsken ger anledning att flytta dagen. Alla finska medborgare som senast på valdagen har fyllt 18 år är röstberättigade i riksdagsval.

Följande riksdagsval förrättas i april 2027.

Riksdagens uppgifter

Riksdagen är Finlands högsta statliga organ. Den utövar lagstiftningsmakt och beslutar också om statsfinanserna. Regeringsmakten utövas av republikens president samt statsrådet (regeringen) vars medlemmar ska ha riksdagens förtroende.

Riksdagen väljer statsministern, som republikens president därefter utnämner till uppdraget. De övriga ministrarna utnämns av presidenten i enlighet med förslag av den som valts till statsminister.

Riksdagens centrala uppgift är att stifta lagar. Ett lagförslag föreläggs riksdagen antingen som en proposition från regeringen eller som en lagmotion från en riksdagsledamot. Lagförslagen behandlas först i riksdagens utskott, där riksdagsledamöterna som hör till utskottet kan höra sakkunniga, och sedan i plenum, där alla riksdagsledamöter deltar.

Riksdagen beslutar om statens budget för ett kalenderår i sänder. Riksdagen övervakar också statsfinanserna och iakttagandet av budgeten. Finlands Bank står under riksdagens garanti och vård.

Riksdagen är behörig även i internationella frågor. Riksdagen godkänner internationella förpliktelser och uppsägningar av dem samt beslutar om ikraftträdande av internationella förpliktelser i enlighet med grundlagen. Riksdagen deltar även i den nationella beredningen av beslut som fattas i Europeiska unionen.