Världens bästa val gör vi tillsammans – fritt från valpåverkan

Genom valpåverkan försöker man undergräva medborgarnas tillit till samhället och det demokratiska system och beslutsfattande som är samhällets grund. Valpåverkan kan ha samband med bredare, planmässig verksamhet eller hybridpåverkan.

Syftet med valpåverkan kan vara att försöka styra den samhälleliga diskussionen. Om diskussionen utgår från påhittade ämnen eller lögner så diskuterar man om fel saker. Om detta inverkar på valresultatet så är konsekvenserna skadliga för demokratin och samhället. Till beslutsfattare, som stiftar lagar, kan personer bli valda som kanske inte representerar majoritetens vilja.

I samband med val i andra länder har man konstaterat att valpåverkan har riktats mot röstningssystemet, väljarna, partierna och medierna.

Valpåverkan kan ske så att man försöker påverka valresultatet eller uppfattningen om valets tillförlitlighet. Både valsystemen och valkampanjerna kan vara föremål.              

Syftet kan till exempel vara att rubba samhällsfreden och skapa misstro mot politiker, tjänstemän, befolkningsgrupper och hela samhället. Metoder för detta är till exempel trakasserier, hot och påtryckningar, spridande av lögner och ogrundade rykten, falska nyheter, cyberattacker och dataintrång.

Det kan vara svårt att klart påvisa vem som ligger bakom valpåverkan. Aktörerna kan också ha olika motiv.

Vid val i andra länder har man som aktörer identifierat

• statliga aktörer
• icke-statliga aktörer som också kan agera för en stats räkning
• organisationer och andra grupper
• enskilda aktörer.

Till ett öppet och demokratiskt samhälle och till val hör diskussioner, olika synpunkter och åsikter. Alla otrevliga diskussioner är inte heller automatiskt otillbörlig valpåverkan.

En bra regel är att om syftet med diskussionen kring och under ett val har som mål att

• lura (Till exempel falska nyheter, halvsanningar, bluffprofiler, identitetsstölder, falsk valreklam, manipulering)
• splittra (Till exempel spridning av falska nyheter om exempelvis en befolkningsgrupp, provokationer och tillspetsad retorik)
• kväva (Till exempel kampanjer som kan innehålla påtryckningar, hot, förföljelser, trakasseri, utpressning)

kan man prata om valpåverkan.

Var kritisk

• Kontrollera innehållet i meddelanden. Verkar källan eller sakinnehållet vara tillförlitligt? Finns det information hos andra källor?

Känn till, ta reda på och förstå

• tillförlitliga källor
• hur sociala medier fungerar, hur och enligt vilka principer riktas meddelanden till mig

Var ansvarsfull och agera

• Om du är osäker på om ett meddelande är tillförlitligt, försök kontrollera äktheten och uppgifterna. Dela inte halvsanningar, rykten och lögner.
• Var uppmärksam på din egen informationsförmedling. Se till att du har kännedom om lagarna och villkoren för användning av tjänster och gemenskapsreglerna för olika sociala medier. Lagarna och gott uppförande gäller också på nätet. 
• Om du upptäcker osaklig eller brottslig verksamhet, rapportera det till nättjänstens användarstöd. Ta kontakt med polisen när det gäller brott.

Beredskap är en del av myndigheternas lagstadgade uppgifter. När den omgivande världen ändrar sig ska också myndigheterna oavbrutet bedöma konsekvenserna av ändringarna för det finländska samhället. Ändringarna ska beaktas i all verksamhet. Myndigheterna har berett sig på informationspåverkan redan i flera års tid.

Centrala teman vid beredskap för informationspåverkan är förtroende och upprätthållande av förtroendet.

Utbildning

Myndigheterna har som en del av beredskapen ordnat utbildning, för bland andra myndigheter och partier, i att identifiera valpåverkan och reagera på den. Dessutom har experter på informationspåverkan besökt journalistorganisationernas möten på olika håll i Finland och pratat om valpåverkan.

Verksamhetsmetoder

Myndigheterna har gått igenom sina verksamhetssätt och system samt utvecklat sitt samarbete. Detta ingår i myndigheternas normala beredskapsarbete, som betjänar utvecklingen av myndigheternas allmänna verksamhet. I arbetet har bland andra justitieministeriet, statsrådets kansli, Säkerhetskommitténs sekretariat, Cybersäkerhetscentret och Skyddspolisen deltagit.

Samarbete med sociala medier

Myndigheterna har också diskuterat med företagen inom sociala medier, till exempel Facebook, Twitter och Google, om hur de i sin verksamhet bereder sig på påverkansförsök som gäller val. Myndigheterna har informerat företagen om Finlands valsystem, den lagstiftning som gäller val och principerna för förrättande av val. Samtidigt har man diskuterat metoder för hur olika aktörer, till exempel myndigheter, partier, enskilda kandidater och medier kan bereda sig på och skydda sig från den påverkan som kommer via plattformarna.

Dessa företag är dock självständiga aktörer. Företagen beslutar själv om det innehåll som publiceras på plattformarna och gör sina tolkningar utifrån sina egna gemenskapsregler och villkor för användande. Beslutanderätten ligger helt och hållet hos företagen.