Rösträtt och rösträttsregister

Rösträtt

Röstberättigad vid Europaparlamentsvalet i Finland är

a) varje finsk medborgare oavsett boningsort som senast på valdagen fyller 18 år, och

b) sådana medborgare i andra medlemsstater i Europeiska unionen som senast på valdagen fyller 18 och som inte i sin hemstat har förlorat sin valbarhet samt som senast den 80 dagen före valdagen har anmält sig till magistraten för att bli intagen i rösträttsregistret i Finland och
b1) som har hemkommun i Finland den 51 dagen före valdagen eller
b2) som är anställda inom Europeiska unionen eller en i Finland verksam internationell organisation eller som är familjemedlemmar till sådana personer, om de bor i Finland.
Anmälan kan göras med Befolkningsregistercentralens blankett.

Vid samma Europaparlamentsval får var och en rösta enbart i en av Europeiska unionens medlemsstater, dvs. en röstberättigad får rösta antingen i sitt hemland eller i den stat där han eller hon bor.

En finsk medborgare som inom den föreskrivna tidsfristen har meddelat att han eller hon önskar utöva sin rösträtt i en annan medlemsstat är inte röstberättigad i Finlands Europaparlamentsval.

 

Rösträttsregister

Befolkningsregistercentralen upprättar den 46 dagen före valdagen ett adb-baserat register (ett rösträttsregister) över de röstberättigade. I registret införs om varje röstberättigad de uppgifter (bl.a. namn, personbeteckning, valkrets, hemkommun och röstningsställe) som finns i befolkningsdatasystemet den 51 dagen före valdagen.

Uppgifterna i rösträttsregistret finns framlagda för kontroll i magistraterna från och med den 41 dagen före valdagen. Till alla dem som är upptagna i registret sänds dessutom senast den 24 dagen före valdagen en anmälan om rösträtt (ett meddelandekort), som innehåller bl.a. uppgifter om valdagen, förhandsröstningsperioden, röstningsställets adress och valmyndigheternas kontaktinformation. Vallängderna, som ska finnas på alla röstningsställen på valdagen, skrivs ut ur rösträttsregistret.

Rättelseyrkanden angående rösträttsregistret ska framställas hos magistraten senast den 16 dagen före valdagen. Rättelse kan yrkas bl.a. om en person anser att han eller hon obehörigen utelämnats ur rösträttsregistret eller att en anteckning om honom eller henne i registret är oriktig. Rättelseyrkandet kan framställas med den blankett, vars formulär har fastställts genom justitieministeriets beslut (802/1998). Magistraten ska avgöra rättelseyrkandena senast den 13 dagen före valdagen. Besvär över ett beslut av magistraten ska anföras hos förvaltningsdomstolen senast den sjunde dagen efter den dag då parten i fråga har delgetts beslutet. Ändring i förvaltningsdomstolens beslut får inte sökas genom besvär. Ändring kan sökas hos högsta förvaltningsdomstolen genom s.k. extraordinära rättsmedel, dvs. klagan, återställande av försutten fatalietid och återbrytande. Sistnämnda rättsmedel kommer dock i praktiken ytterst sällan i fråga.

Rösträttsregistret vinner laga kraft den 12 dagen före valdagen klockan 12. Efter detta ska rösträttsregistret följas oförändrat, dvs. ingen får utelämnas ur eller fogas till rösträttregistret och uppgifterna i registret får inte heller ändras. Ett undantag utgörs av sådana fall, där förvaltningsdomstolen eller högsta förvaltningsdomstolen meddelar sitt beslut först efter att rösträttsregistret har vunnit laga kraft. En person som till exempel enligt beslut av förvaltningsdomstolen har fogats till rösträttsregistret får i dessa fall rösta i valet, men är skyldig att visa upp beslutet för valnämnden på valdagen.