Rösträtt
Rösträtt vid riksdagsval och presidentval
Röstberättigad vid riksdagsval och presidentval är varje finsk medborgare oavsett boningsort som senast på valdagen fyller 18 år.
Rösträtten kan förloras enbart om man förlorar finskt medborgarskap.
Rösträtt vid Europaparlamentsval
Röstberättigad vid Europaparlamentsvalet i Finland är
a) varje finsk medborgare oavsett boningsort som senast på valdagen fyller 18 år, och
b) sådana medborgare i andra medlemsstater i Europeiska unionen som senast på valdagen fyller 18 och som inte i sin hemstat har förlorat sin valbarhet samt som senast den 80 dagen före valdagen har anmält sig till magistraten för att bli intagen i rösträttsregistret i Finland och
b1) som har hemkommun i Finland den 51 dagen före valdagen eller
b2) som är anställda inom Europeiska unionen eller en i Finland verksam internationell organisation eller som är familjemedlemmar till sådana personer, om de bor i Finland.
Anmälan kan göras med blankett av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.
En finsk medborgare som inom den föreskrivna tidsfristen har meddelat att han eller hon önskar utöva sin rösträtt i en annan medlemsstat är inte röstberättigad i Finlands Europaparlamentsval.
Vid samma Europaparlamentsval får var och en rösta enbart i en av Europeiska unionens medlemsstater, dvs. en röstberättigad får rösta antingen i sitt hemland eller i den stat där han eller hon bor.
Valmyndigheterna i EU-medlemsstaterna utbyter information om sådana EU-medborgare som har meddelat att de önskar utöva sin rösträtt i Europaparlamentsvalet i den stat där de bor.
Rösträtt vid välfärdsområdesval
Rösträtten vid välfärdsområdesval ska bestämmas på motsvarande sätt som vid kommunalval: röstberättigad är den som senast på valdagen fyller 18 år och som är
a) finsk medborgare eller medborgare i någon annan medlemsstat i EU eller i Island eller Norge och vars hemkommun är en kommun som hör till välfärdsområdet i fråga den 51 dagen före valdagen, eller
b) medborgare i en annan stat och vars hemkommun är en kommun som hör till välfärdsområdet i fråga den 51 dagen före valdagen och som har haft hemkommun i Finland utan avbrott i två år räknat från den 51 dagen före valdagen, eller
c) anställd hos en internationell organisation som är verksam i EU eller Finland och som är bosatt i en kommun i välfärdsområdet i fråga den 51 dagen före valdagen, förutsatt att hans eller hennes uppgifter på begäran av honom eller henne har registrerats i befolkningsdatasystemet och att han eller hon senast den 52 dagen före valdagen skriftligen har meddelat Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata att han eller hon önskar utöva sin rösträtt vid välfärdsområdesvalet.
Rösträtt vid kommunalval
Röstberättigad vid kommunalval är
a ) varje finsk medborgare och medborgare i andra medlemsstater i Europeiska unionen samt isländska och norska medborgare som senast på valdagen fyller 18 år och vars hemkommun ifrågavarande kommun är enligt uppgifterna i befolkningsdatasystemet den 51 dagen före valdagen samt
b) annan utlänning som senast på valdagen fyller 18 år och vars hemkommun ifrågavarande kommun är enligt uppgifterna i befolkningsdatasystemet den 51 dagen före valdagenom de vid nämnda tidpunkt har haft hemkommun i Finland i två år och
c) personer som är anställda inom Europeiska unionen eller en i Finland verksam internationell organisation och som senast valdagen fyller 18 år samt som enligt uppgifterna i befolkningsdatasystemet är bosatta i kommunen vid utgången av den 51 dagen före valdagen förutsatt att uppgifter om personen på hans eller hennes begäran har registrerats i befolkningsdatasystemet och att han eller hon skriftligen senast den 52 dagen före valdagen har underrättat Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata om sin önskan att utöva sin rösträtt vid kommunalvalet.
Vid kommunalval är rösträtten bunden till att man bor i kommunen i fråga. Därför är till exempel finländare som stadigvarande bor utomlands (utlandsfinländare) inte röstberättigade vid kommunalval, trots att de är finska medborgare.
Rösträtten vid kommunalval förloras enbart om man stadigvarande flyttar utomlands.
Allmänt om rösträtten
Rösträtten är allmän: Rösträtten är beroende av sådana allmänna krav som varje medborgare i allmänhet uppfyller, t.ex finskt medborgarskap och 18 års ålder.
Rösträtten är lika: Var och en har en röst.
Rösträtten är en oförytterlig rätt: Rösträtten ska alltid utövas personligen. Ingen kan rösta på någon annans vägnar.
Utövandet av rösträtten är en rättighet, inte en skyldighet: Var och en får avgöra själv om han eller hon vill rösta.
Till rösträtten hör valhemlighet: Varken valmyndigheterna eller andra väljare får veta vem en väljare röstade på. Väljaren ska inte heller i efterhand kunna bevisa vem han eller hon röstade på. Valhemligheten ska kunna tryggas genom valarrangemangen.
På vilket sätt fastställs rösträtten i praktiken?
Upprättande av ett rösträttsregister
Vid varje enskilt val upprättar Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata senast den 46 dagen före valdagen ett adb-baserat register (ett rösträttsregister) över de röstberättigade. I registret införs om varje röstberättigad de uppgifter (bl.a. namn, personbeteckning, valkrets, hemkommun och röstningsställe) som finns i befolkningsdatasystemet den 51 dagen före valdagen.
Uppgifterna i rösträttsregistret finns framlagda för kontroll i Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata från och med den 41 dagen före valdagen. Till alla dem som är upptagna i registret sänds dessutom senast den 24 dagen före valdagen en anmälan om rösträtt (ett meddelandekort), som innehåller bl.a. uppgifter om valdagen, förhandsröstningsperioden, röstningsställets adress och valmyndigheternas kontaktinformation. Om väljaren har tagit i bruk tjänsten Suomi.fi-meddelanden, sänds rösträttsanmälan endast elektroniskt.
Vallängderna, som ska finnas på alla röstningsställen på valdagen, skrivs ut ur rösträttsregistret.
Rättelseyrkanden angående rösträttsregistret
Rättelseyrkanden angående rösträttsregistret ska framställas hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata senast den 16 dagen före valdagen. Rättelse kan yrkas bl.a. om en person anser att han eller hon obehörigen utelämnats ur rösträttsregistret eller att en anteckning om honom eller henne i registret är oriktig. Rättelseyrkandet kan framställas med den blankett för yrkande på rättelse av rösträttsregistret, vars formulär har fastställts genom justitieministeriets beslut (802/1998). Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska avgöra rättelseyrkandena senast den 13 dagen före valdagen.
Besvär över ett beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska anföras hos den regionala förvaltningsdomstolen senast den sjunde dagen efter den dag då parten i fråga har delgetts beslutet. Ändring i förvaltningsdomstolens beslut får inte sökas genom besvär. Ändring kan sökas hos högsta förvaltningsdomstolen genom s.k. extraordinära rättsmedel, dvs. klagan, återställande av försutten fatalietid och återbrytande. I praktiken kan dessa extraordinära rättsmedel tillämpas ytterst sällan..
Rösträttsregistrets laga kraft
Rösträttsregistret vinner laga kraft den 12 dagen före valdagen klockan 12. Efter detta ska rösträttsregistret följas oförändrat, dvs. ingen får utelämnas ur eller fogas till rösträttregistret och uppgifterna i registret får inte heller ändras.
Ett undantag utgörs av sådana fall, där förvaltningsdomstolen eller högsta förvaltningsdomstolen meddelar sitt beslut först efter att rösträttsregistret har vunnit laga kraft. En person som till exempel enligt beslut av förvaltningsdomstolen har fogats till rösträttsregistret får i dessa fall rösta i valet, men är skyldig att visa upp beslutet för valnämnden på valdagen.