Rapporten Kommundemokratiindikatorerna 2017: Kommundemokratin fungerar men växelverkan kunde förbättras
Kommuninvånarna anser att demokratin i kommunerna fungerar relativt bra, och en klar majoritet upplever att de kan påverka det kommunala beslutsfattandet. Centraliseringen av beslutsfattandet ses dock ibland som problematisk, och växelverkan mellan beslutsfattarna och kommuninvånarna kunde förbättras. Så sammanfattas kommundemokratins läge i Finland i rapporten Kommundemokratiindikatorerna 2017 som publicerades i dag.
I rapporten granskas utifrån statistik hur kommuninvånarna deltar i kommunalpolitiken samt resurserna för och motiven till uppställning som kommunalvalskandidat våren 2017. I rapporten jämförs dessutom kandidater och väljare med finländsk och utländsk bakgrund enligt vissa centrala indikatorer.
Enligt rapporten har kommuninvånarna som ställer upp som kommunalvalskandidater mycket olika bakgrund och resurser, men motiven till att ställa upp är vanligen ganska likadana. Invånare med utländsk bakgrund ställer upp betydligt mer sällan med tanke på deras andel av befolkningen, och deras valdeltagande är lägre än bland majoritetsbefolkningen.
Äldre åldersgrupper deltar mest
De analyser i rapporten som gäller kommuninvånarnas deltagande grundar sig på enkätdata från projektet Kommunalvalsundersökningen 2017 i mars - april 2017. Sammanlagt 1 726 röstberättigade personer besvarade enkäten.
Enligt undersökningen deltar kommuninvånarna ganska aktivt i utvecklingen av kommunen. Nästan två av tre har antingen gett respons på kommunens tjänster eller deltagit i kund- eller användarenkäter som gäller kommunens tjänster. Förutom att ge respons har man ofta deltagit genom att underteckna olika vädjan eller initiativ. Att dessa sätt att delta ökar i popularitet förklaras delvis av att webbtjänsterna har utvecklats och också av att man i kommuner tagit i bruk demokratiinnovationer, t.ex. tjänsten för invånarinitiativ.
Deltagandet fördelar sig dock inte jämnt. Äldre åldersgrupper deltar mest. Personer som fyllt 50 är de aktivaste kommunala påverkarna. Nästan en femtedel av kommuninvånarna har aldrig gett respons på kommunens tjänster. I små kommuner är tröskeln för deltagande betydligt lägre än i stora kommuner. Kommunens storlek jämnar delvis ut inverkan av en persons utbildning på kommunalt deltagande, och det finns så gott som inga skillnader mellan olika yrkesutbildningsgrupper när det gäller deltagandet.
Enligt undersökningen finns det dock ingen stark koppling mellan deltagande och kommuninvånarens bedömning av hur bra kommundemokratin fungerar. Allmänt taget anser kommuninvånarna att demokratin i kommunerna fungerar bra och en klar majoritet upplever att de kan påverka beslutsfattandet. De som svarade upplever dock att makten har centraliserats något och att växelverkan mellan beslutsfattarna och kommuninvånarna ibland fungerar dåligt.
Politiska värderingar genomförs för att gynna alla kommuninvånare
I rapporten granskas separat de kommuninvånare som hade bestämt sig för att ställa upp som kommunalvalskandidater och försöka komma in i fullmäktige. Analysen grundar sig på enkätdata om kommunalvalskandidaterna 2017 som samlades in i början av april 2017 före kommunalvalets officiella röstningsdag. 1 214 kommuninvånare som kandiderade i valet besvarade enkäten.
Trots att t.o.m. tre av fyra kandidater tyckte att det var viktigt att genomföra det egna partiets eller den egna gruppens värderingar, upplevde endast ca en tiondedel att de som ledamöter främst representerar dem som röstar på det egna partiet eller den egna gruppen. Däremot ansåg de flesta att de som ledamöter representerar kommunens alla invånare. Av de unga upplevde t.o.m. en femtedel att de framför allt representerar de kommuninvånare som röstat på dem.
Personer med somalisk bakgrund röstade mer aktivt än vid föregående kommunalval
Förutom de kandidater som har finländsk bakgrund granskas det i rapporten i synnerhet röstberättigade och kandidater med utländsk bakgrund. Valdeltagandet bland befolkningen med utländsk bakgrund analyseras på basis av uppgifterna i justitieministeriets elektroniska rösträttsregister. Dessa uppgifter har kompletterats med statistikuppgifter från Statistikcentralen.
Deltagandet bland väljare med utländsk bakgrund var betydligt lägre i kommunalvalet våren 2017 än bland personer med finländsk bakgrund. Valdeltagandet varierade dock betydligt mellan grupper som kommit till Finland från olika länder och bosatt sig här, och valdeltagandet bland i synnerhet personer med somalisk bakgrund ökade betydligt jämfört med tidigare kommunalval.
Den iakttagelse om att kvinnor deltar oftare än män som gäller väljare med finländsk bakgrund stämmer även när det gäller väljare med utländsk bakgrund: kvinnor med utländsk bakgrund röstar mer aktivt än män med utländsk bakgrund.
Valdeltagandet var betydligt större bland de personer med utländsk bakgrund som är födda i Finland än bland de personer med utländsk bakgrund som är födda i utlandet. Valdeltagandet bland de personer med utländsk bakgrund som är födda i Finland var nästan lika stort som bland personer med finländsk bakgrund. Resultaten visar alltså att det inte är meningsfullt att utifrån släktrötterna göra skillnad mellan dem som är födda i Finland.
De kandidater med utländsk bakgrund som ställde upp i kommunalvalet var i genomsnitt yngre och mer högutbildade än kandidaterna med finländsk bakgrund. De hade i genomsnitt inte lika starka band med partier än kandidaterna med finländsk bakgrund.
Ytterligare information:
Niklas Wilhelmsson, konsultativ tjänsteman, tfn 02951 50348, [email protected], och
Josefina Sipinen, doktorand, Tammerfors universitet, tfn 050 318 7681, [email protected]
