Rapport: Mot en verkningsfull valperiod – Tjänstemännens rekommendationer inför regeringsskiftet

statsrådets kommunikationsavdelning
Utgivningsdatum 2.3.2023 9.12
Pressmeddelande

Regeringsförhandlingarna kan anses vara Finlands viktigaste förhandlingsprocess. Syftet med förhandlingarna är framför allt att komma överens om vad regeringen vill åstadkomma under sin regeringsperiod. Strategiavdelningen vid statsrådets kansli har sammanställt en rapport om de olika faserna i samband med regeringsskiftet, olika alternativa handlingsmodeller för dem och tjänstemännens förslag till frågor att beakta vid regeringsskiftet.

Som stöd för beredningen av rapporten ”Mot en verkningsfull valperiod” har man ordnat en gemensam diskussion med representanter för åtta riksdagspartier och ett flertal intervjuer. Rapportens tematiska helheter har valts ut och skrivits ur tjänstemannaberedningens synvinkel, och de representerar inte direkt de gemensamma eller enskilda ståndpunkterna hos dem som deltagit i projektet.

Regeringsförhandlingarna är en politisk process som präglas av sin ledare, och skillnaderna mellan olika regeringsförhandlingar kan vara stora. Den som leder regeringsförhandlingarna genomför förhandlingarna efter eget gottfinnande. Regeringsförhandlingarna och genomförandet av regeringsprogrammet hör till den demokratiska processen, och därför är det viktigt att fästa vikt vid förutsättningarna för att de ska lyckas.

Tjänstemännens centrala budskap är att den gamla principen att ett välplanerat arbete är till hälften gjort fortfarande är användbar i de kommande regeringsförhandlingarna. Goda förberedelser, planering av processen och tydlig kommunikation om roller och verksamhetsprinciper främjar smidiga förhandlingar. Samma princip om god planering gäller också när regeringen inleder sitt arbete och regeringsprogrammet ska genomföras.

Tjänstemännens huvudbudskap

Regeringsförhandlingarna

  • Framgångsrika regeringsförhandlingar främjas av att den som leder förhandlingarna har en välgjord plan inför förhandlingarna och tydligt kommunicerar om sin plan till de övriga partierna.
  • ”Varje enskild dag som används vid regeringsförhandlingarna kan spara en hel månad i regeringens senare arbete.” Ju bättre samförstånd som nås vid förhandlingarna, desto lättare framskrider genomförandet av regeringsprogrammet.
  • Att fastställa riktlinjer för regeringsförhandlingarna är av avgörande betydelse. Det innebär att man kommer överens om spelregler, praxis och arbetsgruppernas ramvillkor. Detta bidrar till smidigare förhandlingar och skapar förtroende mellan aktörerna.
  • Under förhandlingarna lönar det sig att komma överens om några huvudsakliga mål som klargör fokus i arbetet och stöder den strategiska kommunikationen.
  • Tjänstemännen kan betjäna regeringsförhandlingarna bättre om den som leder förhandlingarna berättar om sina förväntningar i god tid innan förhandlingarna inleds.

Startfasen

  • Det lönar sig att redan i startfasen fastställa ansvarsfördelningen och tidsplanerna i fråga om de mål och åtgärder som är centrala med tanke på genomförandet av regeringsprogrammet. Målet ska vara att åtgärderna genomförs i ett så tidigt skede som möjligt för att undvika anhopning av ärenden i slutet av regeringsperioden eller att lagstiftningsprojekt faller.
  • När regeringens arbete inleds är det viktigt att komma överens om spelregler, praxis och ledningsstrukturer.
  • I startfasen lägger man grunden för en ny arbetsgemenskap och ömsesidigt förtroende. Det är nödvändigt att reservera tid för detta.

Politisk ledning av regeringsarbetet

  • Gemensamma riktlinjer för de politiska assistenternas och olika forums roller och praxis bidrar till framgångsrikt genomförande av regeringsprogrammet.
  • Statssekreterarnas roller och uppgifter är i praktiken beroende av ministerierna, ministrarna och den person som utsetts till befattningen. I början av regeringsperioden är det bra att komma överens om gemensamma riktlinjer för statssekreterarnas och specialmedarbetarnas uppgifter och mandat.
  • Det kan uppstå behov att inrätta nya ministerarbetsgrupper under regeringsperioden, och därför är det bra om antalet grupper är begränsat i början av perioden.
  • Finlands föregripande inflytande i EU har utvecklats betydligt under de senaste tio åren. Vid sidan av detta kontinuerliga arbete bör man föra en strategisk diskussion om stärkandet av Finlands föregripande inflytande och om prioriteringarna för det föregripande inflytandet.

Ytterligare information: Juho Jyrkiäinen, projektchef, specialsakkunnig, statsrådets kansli, tfn 0295 160 181, fornamn.efternamn(a)gov.fi, och Taina Kulmala, chef för enheten för regeringspolitik, statsrådets kansli, tfn 0295 160 184, fornamn.efternamn(a)gov.fi