Rösträtt
Rösträtten vid välfärdsområdesval ska bestämmas på motsvarande sätt som vid kommunalval: röstberättigad är den som senast på valdagen fyller 18 år och som är
a) finsk medborgare eller medborgare i någon annan medlemsstat i EU eller i Island eller Norge och vars hemkommun är en kommun som hör till välfärdsområdet i fråga den 51 dagen före valdagen, eller
b) medborgare i en annan stat och vars hemkommun är en kommun som hör till välfärdsområdet i fråga den 51 dagen före valdagen och som har haft hemkommun i Finland utan avbrott i två år räknat från den 51 dagen före valdagen, eller
c) anställd hos en internationell organisation som är verksam i EU eller Finland och som är bosatt i en kommun i välfärdsområdet i fråga den 51 dagen före valdagen, förutsatt att hans eller hennes uppgifter på begäran av honom eller henne har registrerats i befolkningsdatasystemet och att han eller hon senast den 52 dagen före valdagen skriftligen har meddelat Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata att han eller hon önskar utöva sin rösträtt vid välfärdsområdesvalet.
Rösträttsregister
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata upprättar den 46 dagen före valdagen (26.2.) ett ADB-baserat register över de röstberättigade (rösträttsregister). I registret införs om varje röstberättigad de uppgifter (bl.a. namn, personbeteckning, valkrets, hemkommun och röstningsställe) som finns i befolkningsdatasystemet den 51 dagen före valdagen (21.2.). Vid välfärdsområdes- och kommunalval införs båda rösträtterna i rösträttsregistret, för Helsingforsborna dock endast rösträtten i kommunalvalet.
Uppgifterna i rösträttsregistret finns framlagda för kontroll i Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata från och med den 41 dagen före valdagen (3.3.). Till alla dem som är upptagna i registret sänds dessutom senast den 24 dagen före valdagen (20.3.) en anmälan om rösträtt (ett meddelandekort), som innehåller bl.a. uppgifter om valdagen, förhandsröstningsperioden, adressen till röstningsstället och kontaktinformationen till valmyndigheten. Vallängderna, som skall finnas på alla röstningsställen på valdagen, skrivs ut ur rösträttsregistret.
Rättelseyrkanden som gäller rösträttsregistret ska framställas hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata den 16 dagen före valdagen (28.3.). Rättelseyrkanden kan framställas bl.a. om en person anser att han eller hon obehörigen utelämnats ur rösträttsregistret eller att en anteckning om honom eller henne i registret är oriktig. Rättelseyrkandet kan göras med en blankett enligt justitieministeriets beslut (802/1998) om formulär för blankett för yrkande på rättelse av rösträttsregister.
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata skall avgöra rättelseyrkandena senast den 13 dagen före valdagen (31.3.). Besvär över ett beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata skall anföras senast den sjunde dagen efter den dag då parten i fråga har delgetts beslutet. Över länsrättens beslut får ändring inte sökas genom besvär. Ändring kan sökas hos högsta förvaltningsdomstolen genom s.k. extraordinära rättsmedel, dvs. klagan, återställande av försutten fatalietid och återbrytande. Sistnämnda rättsmedel kommer dock i praktiken ytterst sällan i fråga.
Rösträttsregistret vinner laga kraft den 12 dagen före valdagen (1.4.) klockan 12. Efter detta skall rösträttsregistret följas oförändrat, dvs. ingen får utelämnas ur eller fogas till rösträttregistret och uppgifterna i registret får inte heller ändras. Ett undantag utgörs av sådana fall, där förvaltningsdomstolen eller högsta förvaltningsdomstolen meddelar sitt beslut först efter att röstregistret har vunnit laga kraft. En person som enligt beslut av länsrätten eller högsta förvaltningsdomstolen är röstberättigad får i dessa fall rösta, men är skyldig att på valdagen för valnämnden visa upp beslutet.