Rösträtt
Röstberättigad vid kommunalval är
a ) varje finsk medborgare och medborgare i andra medlemsstater i Europeiska unionen samt isländska och norska medborgare som senast på valdagen fyller 18 år och vars hemkommun ifrågavarande kommun är enligt uppgifterna i befolkningsdatasystemet den 51 dagen före valdagen samt
b) annan utlänning som senast på valdagen fyller 18 år och vars hemkommun ifrågavarande kommun är enligt uppgifterna i befolkningsdatasystemet den 51 dagen före valdagen om de vid nämnda tidpunkt har haft hemkommun i Finland i två år och
c) personer som är anställda inom Europeiska unionen eller en i Finland verksam internationell organisation och som senast valdagen fyller 18 år samt som enligt uppgifterna i befolkningsdatasystemet är bosatta i kommunen vid utgången av den 51 dagen före valdagen förutsatt att uppgifter om personen på hans eller hennes begäran har registrerats i befolkningsdatasystemet och att han eller hon skriftligen senast den 52 dagen före valdagen har underrättat Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata om sin önskan att utöva sin rösträtt vid kommunalvalet.
Rösträttsregister
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata upprättar den 46 dagen före valdagen ett ADB-baserat register över de röstberättigade (rösträttsregister). I registret införs om varje röstberättigad de uppgifter (bl.a. namn, personbeteckning, valkrets, hemkommun och röstningsställe) som finns i befolkningsdatasystemet den 51 dagen före valdagen.
Uppgifterna i rösträttsregistret finns framlagda för kontroll i Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata från och med den 41 dagen före valdagen. Till alla dem som är upptagna i registret sänds dessutom senast den 24 dagen före valdagen en anmälan om rösträtt (ett meddelandekort), som innehåller bl.a. uppgifter om valdagen, förhandsröstningsperioden, adressen till röstningsstället och kontaktinformationen till valmyndigheten. Vallängderna, som skall finnas på alla röstningsställen på valdagen, skrivs ut ur rösträttsregistret.
Rättelseyrkanden som gäller rösträttsregistret ska framställas hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata senast den 23 dagen före valdagen. Rättelseyrkanden kan framställas bl.a. om en person anser att han eller hon obehörigen utelämnats ur rösträttsregistret eller att en anteckning om honom eller henne i registret är oriktig. Rättelseyrkandet kan göras med en blankett enligt justitieministeriets beslut (802/1998) om formulär för blankett för yrkande på rättelse av rösträttsregister.
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata skall avgöra rättelseyrkandena senast den 13 dagen före valdagen. Besvär över ett beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata skall anföras senast den sjunde dagen efter den dag då parten i fråga har delgetts beslutet. Över länsrättens beslut får ändring inte sökas genom besvär. Ändring kan sökas hos högsta förvaltningsdomstolen genom s.k. extraordinära rättsmedel, dvs. klagan, återställande av försutten fatalietid och återbrytande. Sistnämnda rättsmedel kommer dock i praktiken ytterst sällan i fråga.
Rösträttsregistret vinner laga kraft den 19 dagen före valdagen klockan 12. Efter detta skall rösträttsregistret följas oförändrat, dvs. ingen får utelämnas ur eller fogas till rösträttregistret och uppgifterna i registret får inte heller ändras. Ett undantag utgörs av sådana fall, där förvaltningsdomstolen eller högsta förvaltningsdomstolen meddelar sitt beslut först efter att röstregistret har vunnit laga kraft. En person som enligt beslut av länsrätten eller högsta förvaltningsdomstolen är röstberättigad får i dessa fall rösta, men är skyldig att på valdagen för valnämnden visa upp beslutet.